Fick en fråga under ett inlägg som jag tänkte svara på i ett helt inlägg eftersom det är ett ämne som jag tycker är oerhört intressant, nämligen talet! Det verkar ju vara så otroligt olika det där med när de små liven börjar prata och hur de gör det.
Frågan lyder:
Hej fina du 🙂
Kan du göra en hudvårdsrutin?
Pratar Åke mycket? 🙂
Kram
Nummer ett: Jag har ingen hudvårdsrutin. Just nu sminkar jag mig ungefär en gång i månaden, annars smetar jag mest in mig med solskyddsfaktor och tvättar iblaaand bort det. Smörjer med någon sorts ansiktskräm när jag känner mig fnasig eller så kör jag mandelolja. Typ så!
Och så till talet! Åke är nu snart två år och fem månader och pratar MASSOR! Hans språk är inte direkt något vi förstår men hans lilla mun går stup i ett. Han började ju säga ”hej” väldigt tidigt och det är nog fortfarande det ordet han använder mest. När han började med det tänkte vi att NU JÄVLAR börjar han snart prata och det var över ett år sedan nu, hehehe.
Han säger ord, de blir fler och fler för varje dag just nu men det kommer liksom inga längre meningar. Många som ser honom blir förbryllade över detta eftersom han SER så stor ut. Han är väldigt lång för sin ålder har jag förstått (har storlek 98/104 nu) och har MASSA hår, vilket gör att han ser äldre ut än han är. Jag får ofta påpeka att han faktiskt bara är två år, även till mig själv ibland när jag blir stressad. För det BLIR jag, fastän jag VET att det inte är något konstigt att han inte pratar flytande än.
Det är ju bara det här att man ser dessa snackexperter till barn på sociala medier och MÅSTE jämföra Åke med dem. Samtidigt njuter jag så himla mycket av den här tiden, jag säger ofta till Leif att jag ska försöka njuta av alla sjukt gulliga ord han säger och även de ord han hittat på och bara förstår själv. Just nu är det absolut gulligaste när han säger ”häts” (häst) med läspande s. Jag skulle kunna höra honom säga det hela dagarna, blir alldeles varm av kärlek när hans lilla röst säger det.
Vi som känner Åke bra har också lärt oss att förstå hans kroppsspråk och han visar tydligt med rörelser och ett extremt varierat minspel vad han känner och tycker. Han tar ofta våra fingrar och pekar på saker och drar med oss till olika ställen.
Han förstår också allt vi säger. Frågar jag honom om vi ska gå ut hämtar han skorna och säger jag att det är mat springer han till bordet. Däremot är han också expert på att stänga av öronen när han inte vill lyssna, vilket jag misstänker kommer fortsätta ungefär resten av livet…
Det går ju så himla snabbt nu fastän han varit hemma från förskolan två veckor och jag känner på mig att han kommer prata mycket mer snart! Jag ÄR egentligen inte stressad över det, men kan bli lite trött på att andra förväntar sig att han ska kunna mycket mer än han gör.
Han är ju så bra på SÅ många andra saker, vår lilla, underbara människa!
Kan inte ni berätta om hur det har varit för era barn?
Arkivbild
Vår första unge började så himla tidigt att prata, fick till långa meningar och ganska svåra ord vid två års ålder, kunde göra sig helt förstådd och konversera.
Nr två dröjde lääänge (tyckte vi), pratet släppte vid tre, tre och ett halvt år. Är fem nu och pratar fortfarande orent, med svårigheter för r och s ljud.
Stressande i början över detta med nr två pga jämförelsen mellan dem.
Med ettan gav vi oss själva mycket kredd för språket pga läste mycket böcker osv, men vi har ju gjort lika med nr två. Olika ungar helt enkelt tänker jag.
Känner så igen mig i detta att man jämför med andra. Vår 2,5 åring babblar sen ett litet tag massor och sätter ihop långa meningar men i början var det verkligen bara vi som förstod. Han pratar liksom ”hellre än bra” om man säger så. Det är långa utläggningar men han pratar absolut inte rent. Han har dessutom kort tungband så kan ju ha svårt med vissa bokstäver typ r och l pga det. Men de där egna orden är ju så sööta! I början sa vår kille tex ”gagaga” till rutschkana. Nu har det utvecklats till jusskana. Så sött så man dör. Var just på 2,5 års kontroll och vår bvc sköterska sa att detta med språket är så otroligt olika för alla, en del 2,5 åringar pratar ju nästan som en vuxen medan andra precis börjat lägga ihop 2 ord. Skönt att höra tyckte jag!
Min dotter blir två i slutet av juli och har varit väldigt tidig med talet. Hon började säga ord tidigt och sätter ihop två och treordsmeningar och de har även påtalat på bvc att hon har väldigt utvecklat tal.
Däremot dröjde det ända till förra fredagen innan hon tog sina första steg, alltså vid en ålder av 1 år och tio månader och det har stressat mig. Hon ställde sig upp med stöd första gången när hon var 1.5 år och har gått längs med möbler sen januari(!) utan att börja gå.
Förmodligen beror detta på att hon lagt fokus på talet istället. Jag tror inte att hjärnan orkar utveckla allt samtidigt och som jag förstår det så är väl Åke väldigt rörlig (eller väldig rymling) så han har kanske lagt fokus på det?
I slutändan tror jag att det jämnar ut sig, även om det kan stressa och röra upp oro i oändlighet hos föräldrarna…
Exakt så var det för vår dotter! Jättetidig och duktig med talet, även svåra ljud som r, men ointresserad av att ställa sig upp och när hon väl gjorde det övade hon på att gå när vi höll hennes båda händer hur länge som helst innan hon vågade släppa. Tror hon var 1 år och 7 eller 8 månader när hon gick själv.
Min lillstrumpa är lika gammal som Åke, (har dock en storasyster) och säger femordsmeningar som de flesta förstår. Systern var på samma nivå vid den åldern.
Jag tycker det är skönt att hon kan göra sig förstådd även på förskolan, vi här hemma har ju kunnat förstå vad hon menar sedan länge. Hon hade dock en nästan helt tyst period mellan 14-18 månader då hon nog sa 5-10 ord och inget mer. Sen exploderade ordförrådet. Detta är en flicka som varit tidig motorisk och det har kanske ett samband.
Jag måste fråga, sjunger Åke? Det verkar som om min dotter kunde sjunga en hel sång (blinka lilla stjärna, lilla snigel ovs) innan hon sa treordsmeningar. Verkar lättare för dem att sjunga än prata ju 🙂
Det du skriver om Åke skulle jag kunnat ha skrivit om mitt barn som är någon månad äldre än Åke. De få orden, oron som jag vet är obefogad men ändå finns där, charmen med alla egna ord. barnet har varit mkt motorisk tidigt, förstår allt och har humor och gör sig förstådd med miner, enkla tecken (tack förskolan) och kroppsspråk. Det kommer väl mer antar jag, och jag anar att vi kommer få våra öron sönderpratade när det väl lossnar…
Jag har två söner som folk runt i kring mig ansett är sena i talet!
Med första barnet blev jag vääääldigt stressad av alla kommentarer och det blev inte bättre av att jag hade två vänner med barn som var snarare i framkant när det gäller att prata och bygga meningar!
Denna son märkte ju till slut vad folk så och eventuellt även min stress – och började tänka på att orden som kom ut inte lät perfekta. Han slutade härma och vilja lära sig, blev tystare.
Har efter det gått till talpedagoger för att få igång viljan igen. Han är idag 4år och pratar som aldrig förr men har svår att forma orden i munnen.
Son två, har viljan, jag bryr mig inte om cad folk säger och säger tom ifrån att de får tycka cad de vill med säg det inte i närheten av min son för att han ska få förbli stolt över de ord han lär sig! Han är lika gammal som Åke!
Pratar några ord, använder mycket tecken som han lärt sig på förskolan och annars kroppsspråk. Det funkar ùtmärk, vi förstår 95% av det han vill förmedla!
Hej!
Min dotter (idag 7 år) var sen med talet. Vi i familjen förstod en hel del men ingen annan (eller jo, förskolepersonalen förstod också) 😉 Man förstår deras kroppsspråk och ”helheten” i kommunikatioen. Hon va också stor för sin ålder och togs ofta för äldre än hon va, tills hon öppnade munnen! Jag kunde känna att det var skönt att hon inte pratade klockrent tidigt för då hade alla trott att hon va äldre, språket gjorde att de flesta förstod att hon inte va så gammal faktiskt. Förr eller senare lossnar det, idag kan jag knappt komma ihåg att det tog tid för nu är hon aldrig tyst och pratar (så alla förstår) mest hela tiden 😉
(Jag jobbar dessutom som förskollärare med 1-3 åringar och variationerna i språket är gigantiska men alla gör sig förstådda och kommunicerar på sitt sätt precis som de individer de är 😊 Allt från mest grymtningar till långa meningar. Helt underbart och bästa jobbet som finns!)
Alltså han är verkligen SÅ söt! Jag känner igen mig i vad du skriver, medan andras barn i min närhet har kunnat prata tidigt och bildat långa meningar har jag känt mig stressad över varför min son inte konverserad på samma sätt. Jag frågade på BVC till och med när han var ca 1.5 (hej höga förväntningar på sitt barn), och där svarade min bvc-sköterska att de ju har en kontroll på barnet vid 1,5 år och sen vid 3 år och det är just pga det ska få ta den tiden att utveckla talet, dvs inga större krav ställs på dem från 1,5 år till 3 år så jag har försökt tänka på det när jag blivit stressad. Det är olika för barn och det är ett långt tidsspann.
Jag njuter precis som du av hans egna påhittade ord så som ”blägjä” till fjäril som hans lilla röst säger med största självsäkerhet. Huvudsaken är ju att vi runt honom förstår honom och det gör vi. Men sen släppte faktiskt talet vid 2 år och 2 mån och då sa det liksom bara boom. Han säger nu ganska långa meningar och svårare ord och pratar nu mer rent. Hans låtsasord blir nu sakta men säkert mer lika de riktiga orden och det är verkligen SÅ kul, men samtidigt pratar han ju då hål i huvudet på mig 😂 Aldrig är man riktigt nöjd.. Haha! Jag ville bara säga det du vet själv, att det tar tid, är olika och kommer igång så småningom 😊 Tack för bäst blogg och podd, kram ❤
Min dotter sa sitt första ord när hon var sju månader (dricka)!! Och sen dess har hon bara babblat på haha. Hon är också född i februari 2015 och pratar helt rent. Med rent menar jag att man förstår allt och hon kan konversera som vilken människa som helst. Det är sååå olika. Min syster kunde inte prata alls förutom små små ord och fick börja hos en talpedagog när hon var fyra medan jag kunde läsa undertexter på TVn när jag var fyra .. haha. Det är ingen stress och om han pratar nu eller om 1 år kommer ju verkligen inte spela någon roll i framtiden!!!
Har du någonsin hört någon säga : ja hen beter sig så märkligt för att hen inte kunde prata innan 4 års ålder. Nej.
Idag är min syster väldigt framgångsrik och inget fel på henne alls 🙂
Hej. Jag är en äldre ”tant”, skulle kunna vara mormor till dina barn. Jag har följt din blogg sedan ditt inlägg efter Zara Larssons sommarprat.
Mina barn pratade också sent. Dvs. de pladdrade hela tiden något oförståeligt pladder. Sedan en dag, som att trycka på en knapp, så pratade de. Och då hade de ett stort ordförråd. Som att de snappat upp alla ord under tiden och nu var det dags att använda dem. Så det kommer att ordna sej.
Ha nu en riktigt bra sommar med dina barn. Allt ordnar sej om inte nu så senare. Kom ihåg. Du är en bra mamma! ☀️☀️☀️
Min unge pratar inte alls. Inte med ord alltså. Han säger ”ma” i olika tonlägen och det är en del ”ehh” och ”mhh” ljud men inga ord. Vi som känner honom förstår honom någorlunda och han är tydlig i sitt kroppsspråk. Han förstår också allt som sägs men verkar helt enkelt inte intresserad av att forma orden själv. Han är 2 år och snart 2 månader nu och jag tycker nästan att det har varit prat om talet sedan han fyllde 1. Det har varit hörselundersökningar och jag har varit både stressad och orolig även fast jag helt säkert vet att han hör. Fattar faktiskt inte riktigt varför det ska vara sådan hets kring talet när barnen är så små!? Tänker att det kommer en tid när det släpper för honom och han börjar prata men det är såklart ändå svårt att inre jämföra med andra. Tankar som att lilla bebis som nyss kom säkert kommer börja prata innan han gör det osv. Sedan får jag dåligt samvete för att jag undermedvetet ändå verkar bry mig så mycket. 🙁 Vill inte att han ska känna det och att det ska påverka honom på något sätt.
Jag har ju inga egna barn att relatera till, men jag vet att min mamma berättade att jag inte pratade ordentligt tills jag var tre år. Men när jag väl började så kom allting; jag hade liksom gått och samlat på mig i tre år:)))
Jag har hört människor säga att man har ett helt (förhoppningsvis) långt liv på sig att prata så ett år hit eller dit i början spelar inte så stor roll och det tycker jag låter som ett sunt sätt att se det på. Det är ju en sådan stress runt att barn ska kunna så mycket så fort…:(
Kram!
Vår äldsta dotter sa inte ett ord fram till hon var ca 1,5. Då började hon säga mamma, pappa o bil typ. Sen tog det några månader och sen kom ALLT.
Alla barn tar saker o ting i sin egen takt, men jag förstår dig verkligen när det kommer till andras förväntningar. Man känner liksom att barnet måste lära sig massa saker för att ANDRA ska tycka att barnet är ”normalt”. Helt sjukt att man ens tänker i de banorna för jag själv tänker ju inte så om någon annans barn. Jag tycker bara det är sjukt kul att alla är så olika och lär sig olika saker vis olika skeden i livet. Precis som det ska vara 😊
Vi har en av varje, en som pratade treordsmeningar vid 15 månader men som knappt kunde gå över en plan yta utan att snubbla. Och en som nu vid snart två år precis börjat sätta ihop två ord men istället är rena akrobaten.
Det är enorm skillnad och ett tag var jag orolig över lillebrors tal men det kommer sakta men säkert. Han är grym på så mycket annat 🙂
Men visst är det svårt att inte jämföra barn. Tyvärr.