Ni som hängt med mig ett tag vet vid det här laget att jag inte på något sätt vill bidra till någon typ av utseende- eller kroppshets, eller hur? Jag är extremt tillfreds med det fejs jag fått och den kropp jag lever i, fastän den gärna hade fått vara lite mindre ond. Däremot ÄLSKAR jag kläder, mode, hår, smink, skor, accessoarer och ALLT som på något vis kan ge ens personlighet en knuff på utsidan. Eller, jag kanske ska säga, jag brukade älska det i alla fall.
Efter en och en halv graviditet och snart ett år utan en arbetsplats som kräver någon typ av klädsel, har jag HELT tappat bort mig själv. Jag vet helt enkelt inte vem jag vill vara, stilmässigt. Kan tänka mig att många känner igen sig, elleeeeeer? Jag älskar att shoppa och när jag har råd gör jag det, men shoppar typ samma saker som jag gjorde förr, vilket resulterar i att allt bara ligger på en hylla i garderoben och inte får luftas någonsin.
Jag får ibland kommentarer från er att jag har så fin stil men det är oftast när jag tagit på mig kläder jag kanske inte har så ofta, för att kunna ta bilder. Det är inte den stil jag i vanliga fall har, eftersom jag inte har någon.
För en stund sedan gick Leif och grabbarna ut på promenad för att låta mig plugga ifred och ni vet ju hur sjukt sugen man kan bli på att djupdyka i garderoben i stället för att plugga va? Sagt och gjort, jag dök och hittade. Testade. Drog och slet. Snurrade framför spegeln. Rynkade pannan. Kände mig inte hemma.
Jag bestämde mig för att fota några av mina utstyrslar för att visa er. Jag börjar med:
Eleganta Elisabeth
Den här blusen köpte jag i Barcelona minns jag och hade den till lockigt hår och goda drinkar. Skorna köpte jag till ett bröllop på Gotland och har endast använt dem då. Känsla i kroppen: Sjukt obekväm. Bara när jag stod där var jag rädd att jag skulle smutsa ner blusen och/eller snubbla. Dessutom är den ju genomskinlig och det känns lite för ungdomligt/obekvämt/fel. Observera den enorma tjockleken på håret också. SKA KLIPPA MIG IMORGON!
Okej, nästa ensemble:
Bohemiska Bettan
Älskar tanken på att bara springa omkring barfota i en skir klänning som flyger i vinden. I verkligheten känner jag mig extremt nervös i såna här klänningar, särskilt med tanke på att jag aldrig vill visa armarna p.g.a. en ej fin tatuering som jag inte har råd att laserbehandla för tillfället. Alla plagg som är avtagna (heter det så?) under brösten känns för övrigt så extremt mycket gravidplaggiga för mig och bidrar till min osäkerhet.
Så jag tänkte byta bana helt och testade:
Lite-av-varje-Lindroth
Tighta jeans och kort, rätt tight tröja är för mig SJUKT svårt. Känner mig naken och totalt utan gömställen. Skorna köpte jag på rea för typ 50:- en gång men upplever att de inte passar till något eftersom det bara känns som mockasiner. Hatten köpte jag ju i somras men har aldrig använt. Känner mig HELT utklädd i denna outfit. Fin, men utklädd.
Jag funderade sen ett tag och kom på att jag skulle gå till garderoben och utan att tänka ta på mig de plagg jag känner mig allra bekvämast i (förutom mjukisbyxor och morgonrock då) och resultatet blev detta:
BEKVÄMA BETTY
Haha! JAG BEHÖVER HJÄLP ATT HITTA MIN STIL!
Nä men seriöst, vad ska jag göra? Så här vill jag inte se ut på nästa fest!
Tipz mottagez tackzamt.
68
Varför måste man ha en fast stil, tänker jag? 🙂 Jag har tyvärr inga tips, jag vet bara vad jag själv gillar och inte gillar. Tydligen är jag fett ur mode eller nåt, för när jag desperat letar efter en ”cropped cardigan” (typ en bolero med knäppning) så är det omöjligt att hitta, för det är bara långa jävla koftor som gäller nu?! Gah.
Känner också, livet är för kort att ha kläder som känns obekväma och dryga.
Ohh jag som ÄLSKADE din outfit på sista bilden. Väldigt personlig, avslappnad, tuff och underbar stil!
Så himla intressant med dina känslo-kommentarer till klädstilarna. Jag tycker allt ser fint ut och skulle inte alls tycka det var konstigt att ”möta dig” i de kläderna. Men sådär är det ju, jag har också massvis med kläder som bara inte funkar för mig, även om ingen annan kanske skulle se det. Inget fel på bekväma Betty heller 🙂 🙂 Men det är klart, det underlättar väldans vid både shopping och påklädning att känna sig trygg i sin stil. Hoppas du hittar den!
Haha igenkänningsfaktorn på denna! Jag är också helt vilsen stilmässigt efter graviditet och pågående föräldraledighet. Hej träningsbyxor, t-shirt och hoodie varje dag. Inget fel med det, men det är inte jag. Känner mig inte fin i det. Jag har försökt shoppa och få till en bra garderob, men alla köp blir bara fel fel fel.. Hoppas på att få följa din stilresa och inspireras! Tycker att du är fräsig i alla kläder ovan, men det är känslan som är det viktiga!
Jag känner igen det där. Efter varje graviditet har jag också haft svårt att klä mig i något jag gillar, känner mig snygg i och är praktiskt 😊
Tycker att alla outfits du hade var super snygga och såg elisabethiga ut, men känner man sig inte bekväm så gör man inte. Hatten tror jag du bara måste vänja dig vid för den passar dig sjukt bra!
Du är fin på alla bilder! Men jag förstår din känsla, konstigt att man inte känner sig bekväm så fort det ”sticker ut” lite. Jag kör typ alltid jeans, tisha och en kofta. Dötråkigt då färgerna oftast är svart, beige, grå och vitt. Har utökat med en mörkblå tisha precis, haha. Har tyvärr inga tips för dej mer än försök känn dej bekväm och inte tänka för mycket vad betraktare ska tänka. Lättare sagt än gjort.
Måste bara säga att du var ljuvlig i alla stilar, men extra BETTYLICIOUS i hatten-outfiten alltså! SÅ SATANS SNYGG! Och sen önskar jag att jag hade din extremt snygga hals. Jag har ingen, kan jag få ett par cm av dig please?
Problemet är väl att veta vem man är? Vem är jag? Sedan barnen har jag ingen aning. Och klädvalet blir därefter.
Du har hittat den. Längst ner. Absolut snyggast och uppenbart att du trivs bäst i den:)
Du passar bäst i stilen längst ner därför att du är bekväm i den. Men sen tycker jag att du bär upp de andra också. Jag har aldrig varit så modemedveten, men nu är det ju ännu sämre. Samma amningsvänliga kläder varje dag! Imorgon blir det lite egentid och shopping!
Jag känner igen mig helt, vill helt förnya garderoben men som mammaledig finns det inga pengar att lägga på det. Undrar vad jag tänkte på när jag inhandlade de plagg som nu bor i min garderob. Kroppen har ändrat sig, har samma storlek som innan men brösten sitter ju inte där dem satt och för utmanande kläder känns inte så lockande som mamma. För även om jag är ung, 24 så känns det inte som att jag vill klä mig som de 24åringar som springer på krogen i muskorta kjolar, men heller inte i mormors heltäckande städrockar. Drömmer om att alla nyblivna mammor ska få ett bidrag att köpa kläder för då inget sitter som det gjorde eller borde.
Sista stilen var skitsnygg!!
Jag har bytt klädstil helt efter två ganska täta graviditeter. Snart klar med min andra föräldraledig het och håller just precis på att begripa vad jag gillar. Och främst, att det är helt okej och även högst nödvändigt att få byta garderob efter något så omvälvande som att bli morsa. Hela livet blir ju annorlunda både psykiskt och fysiskt, och då måste ju kanske kläderna få haka på? Jag har gått från loose fitjeans och friluftsstil till loose fitklänningar och kappor, principen är egentligen den samma- bekvämt, snyggt och praktiskt. Älskar min nya stil som mamma.