elisabethlindroth.se

- bara en blogg

När det rätta är det svåra

Vardag Permalink11
Både Leif och jag försöker i största möjliga mån tänka till innan vi köper nya saker. Till huset vi snart ska flytta in i (hoppas jag) har vi bara köpt en ny möbel, resten är saker vi hittat på loppisar eller via köp-och säljsidor. 98% av barnens kläder är köpta begagnade eller ärvda och även jag köper mycket second hand själv. Min vinterjacka som jag köpt i år är exempelvis köpt via en annons på Facebook. Detta gör vi dels för att det är billigare men också dels för att det redan finns SÅ MYCKET PRYLAR som redan är gjorda. Varför köpa nytt då? Särskilt nu när barnen fortfarande är så små att de inte bryr sig om deras kläder är sprillans. Vi tänker på att inte köra bil i onödan och försöker i det stora hela hålla ner konsumtion (känns dumt att jag i förra inlägget tipsade om just konsumtion men vinterskor är rätt svårt att hitta begagnat) och på vårt lilla vis dra vårt strå till stacken. Jag äter inte heller kött och har inte gjort det på 14 år nu. Barnen äter både kött och vegetariskt och även Leif. Jag tänker lite så här, det GÅR inte vara en helt igenom "perfekt" människa som hela tiden värnar om klimatet men jag anser att alla kan göra några förändringar och tänka till en extra gång ibland. Samtidigt känner jag att det är så himmelens svårt att göra rätt i mångas ögon. När vi köpte huset för ett år sedan och jag skrev här om allt vi ville göra med det, blev det en del upprörda kommentarer och mail från de som, i vissa fall, ansåg att vi kommer att förstöra huset. Det har ju varit en skola först och främst men efter en massiv renovering på 80-talet gjorde de dåvarande ägarna ett fantastiskt jobb, både på grunden och ytan. Mycket hade så klart hunnit bli slitet av alla år och långa perioder när huset stått både tomt och kallt, plus att all el behövde dras om, så vi fick riva bort mycket av ytskikten. Där ansåg många att vi genom att göra så förstörde huset och dess historia, fastän de ytskikt vi avlägsnade inte var de som satt i skolan när den var aktiv. Jag FÖRSTÅR så klart att många väljer att bevara och återställa i den mån det går men samtidigt kan jag känna att de borde kunna förstå hur vi tänker. Hade vi inte köpt huset och kämpat så hårt för att göra det till ett hem, hade det köpts av någon som ville ha det som ett sommarhus och den pyttelilla byn där det står hade inte befolkats med fyra nya invånare. Enligt mig är det superviktigt att landsbygden får blomma igen, att alla vackra hus som står tomma och förfaller kan få kärlek och liv. Nu när vi börjar se slutet på den större delen av renoveringen har vi så smått börjat planera för hur vi ska möblera och har insett att vi kommer att behöva ett skåp i badrummet. Platsen där det kan stå är inte så stor, så ett klassiskt linneskåp hade inte passat. Vi har länge sneglat på ett från Ellos men det har känts för dyrt just nu men så dök det upp ett gammalt skåp med helt rätt mått! Eftersom det är målat i en färg som varken Leif eller jag direkt gillar och som inte heller kommer passa in med de andra färgerna i badrummet har vi bestämt oss för att måla det och jag vände mig (som vanligt) till Instagram för tips och råd. VILKEN kulör ska vi måla det i? Jag fick SÅ många bra förslag men också en kommentar där det stod något i stil med att vi inte ska förstöra ett så vackert skåp. Jag fick även en del privata meddelanden där det stod att det alltid är bäst att behålla originalutseendet (hur man nu vet exakt hur skåpet såg ut i begynnelsen är för mig en gåta). Återigen kommer den, känslan av att det ALDRIG går göra rätt. I stället för att köpa en nyproducerad möbel valde vi att i stället köpa en som redan finns och anpassa den efter vårt hem och vår smak. Jag har så svårt att tycka att det är att förstöra en möbel genom att måla den och det känns så himla hårt att använda just det ordet - förstöra. Jag ser inte mig själv som en person som förstör, jag försöker vara en så bra människa som möjligt men jag är ju samtidigt bara just det - EN människa. Tycker allt det här är så knepigt, det handlar om alla saker och ämnen. Det går liksom inte bara göra det man kan, man förväntas alltid göra allt helt rätt i ALLAS ögon. Innerst inne känner jag precis som en person sa till mig när jag berättade om att vi fått höra att vi förstör huset. VI RÄDDAR HUSET. Vi ger det en ny chans och ett nytt liv och bättre än så kan det väl inte bli?  
#1 - - Ida:

Ja du har SÅ rätt. Folk begriper nog inte hur dumma deras kommentarer är. En negativ kommentar kan bita så hårt! 😕 Hoppas att ni kan skaka av er trista kommentarer!

#2 - - Ann Rumbleinthearctic:

Smaken är ju som baken, delad! Är nog svårt att få glada tillrop från alla. Det som jag tycker räknas är hur man själv trivs med sitt val. Visst finns det saker man kanske borde tänka om en eller två gånger, speciellt då det handlar om miljön, men i slutändan så är det faktiskt ens egna val att göra. Jag kan tycka det är bra när folk påpekar, inte på ett elakt sätt, men ett snällt, att "har du tänkt på hur det här påverkar X och X?". Kom ihåg att det är ERT hus, inte någon annas, och NI valde att köpa huset, så självfallet så är det ERAT beslut som i slutändan räknas om hur NI vill ha det. Ser fram emot att se just ERT beslut om hur ni vill ha det :) och hur det blir!

#3 - - Elisabeth Lindroth:

Håller med, har inget behov av glada tillrop från alla men ställer mig väl egentligen mest frågande till de som känner sig tvingade att påstå att vi förstör saker. Och hur detta fenomen finns överallt, inte bara för oss utan för alla. Det är bara så svårt tycker jag!

#4 - - Sofie:

Jag håller helt med dig! Det är fantastiskt att ni räddar hus o annat ❤️ Önskar fler ville flytta ut o rädda hus på landsbygden ❤️

#5 - - Emma Sjölen:

Jag tycker det är coolt att ni tagit er an utmaningen att få liv i det gamla huset. Fantastiskt också att ni återanvänder gamla möbler och ger dom nytt liv. För det är ju vad ni gör, både i huset och i exempelvis skåpet ni ska ha i badrummet. Att någon annan tar sig friheten att säga att ni förstör det är något ni inte får ta åt er av. Gå på er magkänsla och bestäm er för att det ni gör är det rätta för er. Sen får alla andra som tycker annorlunda göra det som känns rätt för dom.

#6 - - Ylva:

Jag tycker det är fantastiskt att ni räddar både huset och byn! Barnfamiljer är det bästa som kan hända för små byar. Heja er! Och ert hus är ju heller inget k-märkt hus, utan bara ett hus som råkat ha varit en skola. Såklart ska ni själva få bestämma hur det ska se ut! Men fint ändå att det har en historia!

Kram!

#7 - - Jessica:

Åh vad jag kan relatera! Vi bor i en gammal lanthandel, som blivit renoverad i omgångar genom de 200 år den stått här. Vi flyttade in och gör det helt efter att huset ska må bra och vi trivas. Ändå har det muttrats när vi bytte fönster (vilket vi främst gjorde för att det var 16 grader i köket på vintrarna och vår dotter fick klä på sig två lager innan hon klev ur sängen), och när vi bytte fasad (för att den gamla var röten och målad med plastfärg, så huset kunde inte andas). Nu börjar vi närma oss ett slut (blir man någonsin klar?) och plötsligt är alla kring oss enade att det ju blev bra "tillslut". Haha, tack för tilliten liksom.
❤️Tiden ska gå framåt, inte stå still. Så, heja heja!

#8 - - Annika:

Det är så roligt att följa er renovering och det är väldigt inspirerande att ni köper begagnat istället för nytt! Lyssna inte på negativa kommentarer, ni tar vara på huset och gör det samtidigt till en plats där ni vill bo. Fortsätt så!

#9 - - Johanna:

Håller med ditt resonemang HELT ♡

#10 - - Sofia:

Vi skiter i förstörarna!😎💪

#11 - - Amanda:

Så bra skrivet! Jag tycker också det är att rädda ett gammalt hus eller en gammal möbel om en tar hand om det och gör det till något som passar en. Huset eller möbeln blir som ny och kan återanvändas. Det är ju hur bra som helst! Det enda som hade varit att förstöra är väl att riva eller kasta bort?
Ni gör helt rätt och inspirerar dessutom :) Det behövs fler som er som tänker att ni kan köpa något gammalt och förändra det än att bara köpa det som redan är perfekt (och därav ofta nyproducerat).

Till top